Massmedier i Burma

Staten kontrollerar massmedierna och journalisternas arbete är omgärdat av många restriktioner. Alla artiklar, bilder och annonser granskas av censuren vilket också bidrar till en stark självcensur hos journalisterna. Ändå har många hamnat i fängelse – det kan räcka med innehav av en för bjuden utländsk tidning. Enligt organisationen Reportrar utan gränser tillhör Burma de tre länder i världen där massmedierna är minst fria.

Sju av de journalister som hade dömts till långa straff under 1990-talet frigavs i förtid under 2005. De hade på olika sätt påtalat militärjuntans brott mot de mänskliga rättigheterna och hade anklagats för kontakter med oppositionsledaren Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD. En som dock inte frigavs var hennes nära rådgivare, den 75-årige Win Tin, som då suttit fängslad i 16 år. Även utländska journalister utsätts för rigorös kontroll. Många har nekats inresevisum, utrustning och film har konfiskerats och flera har gripits och utvisats.

Den ledande tidningen är Myanmar Alin (Myanmars nya ljus), som även trycks i en mindre engelsk upplaga (totalt omkring 400 000 exemplar). Bägge versionerna är språkrör för den styrande militärjuntan. Det finns ett litet antal privatägda tidningar och tidskrifter, men de är kraftigt censurerade.

Den statliga myndigheten MTRD (Myanma TV and Radio Department) sköter radio- och Tv-sändningar på burmanska, engelska och flera minoritetsspråk. Även etermedierna återspeglar regeringens linje, men Burma nås också av radiosändningar på burmanska och flera lokala språk från utländska bolag. Oppositionen driver ett bolag, Democratic Voice of Burma, som från Norge sänder kortvågsradio och TV via satellit. Det är straffbart att lyssna på de utländska programmen, som ibland utsätts för störningar.

En begränsad användning av internet tilläts 2002, båda på övervakade internetkaféer och privat. Till ett pris som få har råd att betala är det möjligt att besöka inhemska weeb-sidor samt ett begränsat antal utländska. Regimen har köpt in modern utrustning för att övervaka e-post, liksom mobilsamtal, samt blockera de flesta internetadresser, bland annat Yahoo och Hotmail. Antalet internetanvändare var endast 12 per 10 000 invånare, vid sidan av Nordkorea den lägsta siffran i Asian.