Bild
Bild
Bild
Bild
Bild
Bild
Bild

Just nu har vi 3 resor till Armenien!

Läs mer under fliken RESOR här ovan

Armenien

Några av världens äldsta kyrkor och kloster finns här vackert belägna i det bergiga landskapet. Någonstans i Kaukasien har man tänkt sig att Europa skiljs från Asien. Här finns dock ingen skarp naturlig gräns, varken geografiskt eller kulturellt mellan världsdelarna. Ett fantastiskt sätt att uppleva detta underbara land är genom vår resa till Armenien.

» Läs mer om Armenien

Geografi

Mellan Svarta havet i väster och Kaspiska havet i öster löper den mäktiga bergskedjan Kaukasus. Hela det område där bergskedjan ingår kallas Kaukasien. Detta område tillhörde tidigare Sovjetunionen. Idag räknas Nordkaukasien, med huvuddelen av Kaukasus, till Ryssland. Sydkaukasien är uppdelat i de tre självständiga staterna Georgien, Armenien och Azerbajdzjan. Sydkaukasien kallades tidigare Transkaukasien, "landet bortom Kaukasus" - alltså sett från Moskvas synvinkel.

Någonstans i Kaukasien har man tänkt sig att Europa skiljs från Asien. Här finns dock ingen skarp naturlig gräns - varken geografiskt eller kulturellt - mellan världsdelarna.

Armenien

Armenien ligger i Sydkaukasiens inland, mellan Georgien i norr, Azerbajdzjan i öster, Iran och den fristående azerbajdzjanska enklaven Nachitjevan (eller Naxcivan) i söder samt Turkiet i väster.

Armenien är ett högland. Halva landytan ligger högre än 2 000 meter över havet. Terrängen är rikt varierad med högplatåer, slocknade vulkaner och djupt nedskurna floddalar. Genom norra Armenien går en bergskedja som viker av söderut, längs gränsen mot Azerbajdzjan i öster. I östra Armenien finns också sjön Sevan. Sjön är lite större än Vättern, trots att den krympt sedan den på 1930-talet reglerades för kraftverksbyggen. Sevan ligger ungefär två kilometer över världshavens yta. I sydvästra Armenien vidtar den armeniska högplatån, som gradvis sänker sig ned mot området kring huvudstaden Jerevan.

På höga höjder är växtligheten stäppartad, medan den kan vara mycket frodig i floddalarna och i det jämförelsevis låglänta området kring Jerevan.

Armenien ligger i en jordbävningszon. En svår jordbävning inträffade 1988.

 Klimat

Klimatet är utpräglat kontinentalt, det vill säga torrt med varma somrar och kalla vintrar. Både temperatur och nederbörd varierar dock mycket mellan olika delar av landet beroende på de stora höjdskillnaderna.

Befolkning och språk

Armeniska befolkningssiffror är osäkra. Under sovjetepoken berördes Armenien föga av de folkomflyttningar som följde på deportationer och storskaliga industrialisering i andra delar av Sovjetunionen. Många, kanske upp till en miljon av landets invånare, lämnade dock Armenien från slutet av 1980-talet och under 1990-talet. Bland andra gav sig nästan alla Armeniens azerier (azerbajdzjaner) av under konflikten med Azerbajdzjan. I stället tog Armenien emot 250 000 etniska armenier från Azerbajdzjan. Redan innan dess var dock över 90 procent av Armeniens invånare etniska armenier.

Områden utanför Armenien som historiskt bebotts av armenier finns i östra Turkiet och i Irans nordvästligaste hörn. Runt sjön Van i Turkiet bodde ännu i början av 1990-talet ca två miljoner armenier; de fördrevs dock eller dödades av den osmanska armén under första världskriget. De få armenierna i dagens Iran (kanske 200 000) och Turkiet (än färre) bor främst i städerna. Armeniska minoriteter finns även i andra länder. En och en halv miljon bor i andra före detta sovjetrepubliker, framför allt i Ryssland. En politiskt betydelsefull grupp är de upp till 170 000 armenier som bor i Nagorno-karabach i grannlandet Azerbajdzjan. Ytterligare två och en halv miljon armenier bor i USA, Frankrike och olika länder i Mellanöstern. I Jerusalem finns sedan gammalt en armenisk stadsdel.

Språk

Armeniens riksspråk, armeniska, utgör en särskild gren av den indoeuropeiska språkfamiljen. Armeniskan har ett eget alfabet med 38 bokstäver som bygger på det grekiska. Det armeniska alfabetet skapades av partriarken Mesrop på 400-talet efter Kristus och har haft stor betydelse för armeniernas sammanhållning och nationella identitet.

Under sovjettiden var ryska undervisningsspråket vid sidan av armeniska. Närmare hälften av armenierna behärskar därför ryska mer eller mindre flytande. Allt fler lär sig också engelska, framför allt i Jerevan. Bland minoritetsspråken märks kurdiska.

Religion

Armenien gör anspråk på att som första land i världen år 301 har antagit kristendomen som statsreligion. Armeniska apostoliska kyrkan är den äldsta nationella kyrkan i världen. Den bröt med den bysantinska kyrkan på 500-talet då den avvisade tesen om kristus två väsen - ett gudomligt och ett jordiskt - och i stället orienterade sig mot kyrkorna i Egypten, Syrien och Etiopien. Dessa kyrkor är "monofysitiska", det vill säga de anser att Kristus andliga och mänskliga natur utgör en enhet. Kyrkospråket för armeniska apostoliska kyrkan är fornarmeniska, som inte ändrats nämnvärt sedan 400-talet. Kyrkans högsta ledare kallas katolikos och har sitt säte i staden Etjmiadzin sydväst om Jerevan.

Historiskt har den armeniska apostoliska kyrkan varit en sammanhållande kraft, både inom landet och för armenier i exil. Av dess 40 stift finns 30 utanför Armenien. Kyrkan spelade en viktig roll under kampen för frigörelse från Sovjetunionen, men 70 år av sovjetkommunism tärde förstås på Armeniens kristna arv. Inom kyrkan märks också en stark splittring mellan dem som vill knyta an till västvärlden och dem som vill närma sig östeuropas rysk- och serbiskortodoxa kyrkor.

Andra kyrkor och samfund än Armeniska apostolika kyrkan måste registrera sig hos myndigheterna och får inte missionera. Bland de religiösa minoriteterna märks rysk-ortodoxa kristna och muslimer. De flesta kurder är muslimer, men bland Armeniens kurder finns även yazidier (eller jezider). Yazidierna har ofta utpekats som djävulsdyrkare och förföljts, då den av dem tillbedda påfågelsängeln identifierats med Satan; numera anses det riktigare att kalla dem ängladyrkare.

Utbildning

I Armenien börjar barnen oftast skolan vid sju års ålder. Grundskolan är i princip obligatorisk i nio år (mot elva före självständigheten) - med fyraårig primärskola följd av sekundärskola. Högre studier kan bedrivas vid universitetet i Jerevan och vid ett tiotal andra institutioner. Fram till 1990-talet hade Armenien ett sovjetiskt utbildningssystem med stark betoning på ideologisk skolning. Efter frigörelsen från Sovjetunionen 1991 har armenisk historia och kultur fått en framträdande plats i undervisningen. Samtidigt har dock skolorna på alla nivåer drabbats av minskade anslag, med brist på skolböcker och låga lärarlöner. Många skolor hålls stängda under vintern för att hålla bränslekostnaderna nere.

Källa: landsguiden.se 2010-05-03

Våra boenden i Armenien

Det finns inga hotell kopplade till detta land just nu.

Karta över Armenien

Filmer

Begär offert
Kontakta mig