Massmedier i Indien

Indisk press har gamla (brittiska) traditioner och håller hög standard. Den är fri, livlig och oberoende av – och delvis mycket kritisk mot – makthavarna, och avslöjar ofta missförhållanden och skandaler. Artiklar som bedöms hota den nationella säkerheten kan dock förbjudas enligt den så kallade Official Secrets Act, som ibland fått en väldigt vid tolkning.
 
Press-, yttrande- och tryckfrihet råder. Pressen ägs till största delen av stora privata medieföretag med förmögna och inflytelserika finansfamiljer som Jain och Goenka i spetsen. Tidningar och tidskrifter har störst spridning i städerna. På landsbygden kan en tidning läsas av fyra–fem personer, ibland ännu fler genom högläsning. På senare år har tidningsläsandet ökat tack vare en växande medelklass och många nya tidningar och tidskrifter har tillkommit.
 
De största engelskspråkiga dagstidningarna är Times of India och Hindustan Times (med upplagor på cirka en miljon exemplar), The Pioneer, Indian Express och The Hindu. Allra störst är dock Dainik Jagran, som utkommer på hindi i en upplaga på omkring 2,8 miljoner exemplar. Andra stora icke engelskspråkiga tidningar är Rajasthan Patrika, Punjab Kesari och Hindustan (samtliga på hindi) samt Malayala Manorama (på malayalam). Dessa skiljer sig ofta i redigering och innehåll från de engelskspråkiga tidningarna och tar oftare upp lokala nyheter.
 
Viktigare som informations- och kunskapskälla för det stora flertalet är emellertid radio och TV som delvis är reklamfinansierade. Länge rådde statligt monopol i etermedierna och nyhetssändningarna hade ofta karaktären av offentliga bulletiner. Under senare år har dock utvecklingen varit densamma som i övriga världen: ett stort antal kommersiella TV-bolag har vuxit fram och sänder via satellit över hela landet.
 
I organisationen Reportrar utan gränsers index över pressfriheten i världen (World Press Freedom Index) för 2014 kommer Indien på plats 140 av 179 länder. Den dåliga placeringen förklaras främst med utbrett våld mot journalister. 2013 dog 13 journalister i tjänsten, varav 8 mördades. Åtminstone delar av Indien, som Kashmir och de nordöstliga delstaterna, anses farliga för journalister att arbeta i. Reportrar utan gränser kritiserar också myndigheternas ökande och godtyckliga inskränkning av yttrandefriheten på internet, som visserligen ännu inte så många indier har tillgång till (13 procent år 2012, främst i städerna) men användningen ökar stadigt.
 
Källa: Landguiden